Kungälvsmodellen

Toleransprojektet = ungdomar som sympatiserar med rasistiska våldsideologier vägleds att lämna dessa bakom sig för att istället ta plats i en fungerande skolgemenskap.

Teskedsorden och Expo Utbildning har fått stöd från Ungdomsstyrelsen för att utveckla, sprida och dokumentera Kungälvsmodellen, i samarbete med Kungälvs kommun, där kärnan är att genom samtal möta ungdomar som bär på intoleranta idéer och världsuppfattningar i ett undervisningsinitiativ kallat Toleransprojektet. Projektet går ut på att få ungdomar med en intolerant världsbild att genom kontinuerlig undervisning få en ändrad syn på andra – och sig själva.

Kungälvsmodellen tar sin utgångspunkt i den vanliga undervisningen och fokuserar på framgång i skolarbetet. Eleven skall bli behörig till gymnasiet. ”Det finns en stark koppling mellan att komma in på gymnasiet och att sluta vara i en destruktiv miljö”, säger Christer Mattsson, skaparen av Kungälvsmodellen.

Kursen kallas lokalt alltjämt för Toleransprojektet och är ingen metod i sig. Det är ett särskilt sätt att förstå hur man med hjälp av sina vanliga skolämnen och med berättelsen i centrum förmår att engagera sina elever i ett samtal och en process där världen, samhället och individen tillåts att betraktas ur flera olika perspektiv. En enstaka temadag om tolerans kan ibland göra mer skada än nytta. Toleranskursen däremot löper över lång tid, minst ett helt läsår. Elever i kursen får träna sin förmåga till samarbete, problemlösning och uthållighet. De får tid att få kontroll över sina tankar, ord och handlingar. De får tid att förstå varandra.

Den huvudsakliga målgruppen för projektet är ungdomar mellan 14 och 16 år, som är på väg in i en intolerant och antidemokratisk miljö. Elevgrupperna består av 15-25 högstadieelever från olika skolor i en och samma kommun som träffas tre gånger per månad under ett läsår. I gruppen ingår både intoleranta/konfliktdrivande elever, med svensk och utländsk bakgrund, och mer trygga, högpresterande elever.

Det huvudsakliga målet med Toleransprojektet är att eleverna ska inse värdet av att delta i den demokratiska gemenskapen. Tanken är att stärka ungdomars motstånd mot destruktiva beteendemönster. Visionen med arbetet är att häva den sociala oron och på sikt stävja förekomsten av intolerans, motverka våld, trakasserier och mobbning. Genom att arbeta med unga personers självbild, självförtroende och tillit till den egna förmågan får vi ett mer tolerant samhälle. Modellen har lyfts fram av FN som en fungerande och lämplig strategi att använda för att motverka extremintolerans bland ungdomar.

Kungälvsmodellen bygger på att först förstå vilka drivkrafter som ligger bakom ett rasistiskt och främlingsfientligt beteende, för att därefter kunna möta eleven, med dialog och kraftfulla pedagogiska insatser. Tanken är att elever erbjuds att delta i en frivillig utbildning under ett läsår. Denna frivilliga utbildning bygger på traditionella undervisningsmetoder, som bland annat erbjuder träning i dialog och diskussioner för att öva eleverna i empatiskt tänkande och handlande. Till elevernas stöd engageras även deras föräldrar eller vårdnadshavare i utbildningen. Men även syskon, flick- och pojkvänner tar i många fall del av processen.

Utbildningen löper parallellt med den vanliga undervisningen och innehåller till exempel exkursioner, intervjuövningar och problemlösningar. Ett genomgående tema är att visa på människors lika värde och att det går att lära av historien.

Ungefär tre gånger varje månad träffas kursdeltagarna. Det kan bli upp till 15 lektioner under ett läsår plus läger och en resa till Polen.

En undervisningsdag kan exempelvis innehålla följande moment:

  1. Eleverna har förberett sig genom att skriva en kort hemuppsats (hemuppgift) kring ett moraliskt begrepp utifrån frågorna: ”Vad är en människa och varifrån kommer människovärdet?”
  2. Uppsatsen diskuteras och kommenteras kort av föräldrar och någon lärare eller fritidspedagog/fritidsledare.
  3. Läraren formulerar inledningsvis en universell och generell moralisk princip utifrån begreppet – typ ”alla människor har lika värde”.
  4. Eleverna prövar sedan principen utifrån (sin egen erfarenhet?) det de skrivit ned i hemuppgiften. Stämmer principen med hur det fungerar i min familj eller i skolan? Nu skriver eleverna korta nya texter på basis av hemuppgiften.
  5. Läraren problematiserar därefter elevernas svar genom en kort serie sammanhängande frågor som stegvis blir allt svårare att besvara. [1]

Lönar det sig?

Frågan är naturligtvis: fungerar Toleransprojektet? Lönar det sig? Kungälvsmodellen har två saker som talar för att Toleransprojektet lönar sig. Det första är att det inte finns någon nazistisk gruppering i Kungälv till skillnad från ortens grannkommuner. Det andra exemplet är ekonomiskt och kommer från Karlstad, där Kungälvsmodellen också används. Där täcks kostnaden för Toleransprojektet av minskade kostnader för elever som annars gått ett år på individuella programmet.

Socioekonomisk kalkyl

Bristande psykisk hälsa bland barn och unga leder till ekonomiska konsekvenser på många plan, såväl för familjen som för samhället. Endast en del av dessa kostnader är synliga och av dessa kan få spåras till enskilda individer. Senare i livet, när utanförskapet manifesteras mer tydligt i insatser och åtgärder från det allmänna, blir kostnaderna kring enskilda individer mer tydliga. Nationalekonom Ingvar Nilsson arbetar med att genomföra socioekonomiska studier baserat på olika former av utanförskap. Aldrig tidigare har en socioekonomisk studie genomförts på effekterna i en resultatkalkyl såsom vi ämnar göra i Toleransprojektet med utgångspunkt från resultaten av Toleransprojektet i Kungälvs kommun. Teskedsorden har nu, tillsammans med Expo Utbildning och Kungälvs kommun, under projekttidens gång engagerat Ingvar Nilsson för att i en socioekonomisk analysmodell räkna på de ekonomiska konsekvenserna av det förebyggande arbetet genom Toleransprojektet. Marginaliseringens kostnader i samhället är ofta osynliga. Det går dock att synliggöra dessa kostnader. Därmed kan man få ett mått på det förebyggande arbetets värde i strikt ekonomiskt hänseende.


[1] Christer Mattsson & Magnus Hermansson Adler, Ingen blir nazist över en natt. Om hur skolan kan möta intoleranta elever. Stockholm: Natur och Kultur, 2008, s. 87f.

WP Like Button Plugin by Free WordPress Templates